Torsken är en fisk som håller till i djupa och kalla hav. Under de senaste decennierna har torsken i Östersjön blivit mindre och mindre till storleken och reproducerar sig i allt yngre ålder. Det här är ett tecken på att torskbeståndet blivit stressat. Östersjötorsken är unik i sitt slag eftersom att den klarar den låga salthalten som finns i Östersjöns vatten så om den utrotas förloras en mycket viktig del av Östersjöns ekosystem.

Den negativa utvecklingen

Under 1980-talet var Östersjötorsken en stor och fin fisk men den har med tiden blivit allt mindre. Orsakerna till detta är flera men ett hårt fisketryck i samband med försämrad miljö torde vara huvudanledningarna. Att torsken blivit könsmogen tidigare vittnar även det om att arten har problem. Torsken finns i alla hav som omringar Sverige men just i Östersjön har beståndet varierat kraftigt under de senare åren. Tittar man på hur den ser ut idag är den generellt liten och smal om man jämför med Atlanttorsken. Det är ytterst få Östersjötorskar som växer sig stora och kraftfulla vilket är oroväckande för dess utveckling. Tidigare var minimimåttet på torsk från Östersjön 38 cm men det sänktes till 35cm eftersom man antog att den återhämtade sig vilket var ett helt felaktigt antagande.

Hotbilden och nyttan

Östersjötorsken är anpassad till att leva i det saltfattiga havet och håller sig helst nere på djupet. Tyvärr har syrebristen, de döda bottnarna och algblomningen skapat en ogynnsam miljö för torsken att föröka sig i och för att söka föda och leva i. Då miljön blir allt sämre blir torsken allt känsligare mot andra faktorer som till exempel olika typer av parasiter. Ett exempel på det är sälmasken, en parasit som nyttjar torsken som mellanvärd för att sprida sig mellan sälarna i Östersjöområdet. Utöver detta är utfiskningen en stor och svår faktor. Torsken har fiskats hårt i Östersjön och har på det sättet fått svårt att återhämta sig. Eftersom torsken är en stor rovfisk håller den beståndet av skarpsill på en bra nivå vilket balanserar nivån mellan djurplankton och dess huvudföda växtplankton. Om överfisket på torsken fortsätter kommer skarpsillsbeståndet växa lavinartat vilket medför att deras föda, djurplanktonen, försvinner vilket i sin tur leder till ett stort överskott av växtplankton som då medför algblomning och bottendöd. Det är tillåtet att fiska en viss mängd torsk, de så kallade lagstadgade kvoterna. Tyvärr fångas en hel del torsk även som bifångster vid exempelvis sill- och strömmingsfiske. Den här torsken kastas ofta tillbaka igen, vilket är olagligt. Man uppskattar att under 2017 kastades ungefär 3,6 ton torsk tillbaka vilket motsvarar cirka 11 miljoner små torskar. Anledningen till att de kastas tillbaka är att de räknas in i de lagliga kvoterna men yrkesfiskarna får inte betalt för dem.

Vad kan du göra för torsken

Ät den inte! Uppmana politikerna att ta krafttag för att rädda Östersjötorsken. Det kan du göra genom att skriva till regeringskansliet eller tala med dina förtroendevalda till riksdag och regering. Sist men inte minst, sprid budskapet! Östersjötorsken mår inte bra och måste ges tillfälle till återhämtning!

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!