Utefter Sveriges kust finns ca 17 000 förlista skepp, båtar och fartyg. Dessa utgör ett hot mot allt levande i havet. Växter, fiskar, djur m.m. riskerar att påverkas av dessa vrak på olika sätt. Av dessa 17 000 skepp har Sjöfartsverket bedömt att ungefär 3000 av dem utgör en risk att vara miljöfarliga, 300 fartyg bedöms vara miljöfarliga och ett trettiotal bedöms utgöra ett direkt hot mot miljön. Det är Havs- och Vattenmyndigheten som är ansvariga för att utreda, göra riskbedömningar och sanera vrak som utgör hot i Östersjön. Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) är den myndighet som utsetts för att samordna miljöarbetet som de gör tillsammans med Chalmers, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Statens Maritima Muséer.

Vrak och miljöproblem

Vrak som läcker kan utgöra ett akut miljöproblem för djur och växter i svenska vatten. Det är främst organismerna som lever närmast vraken som drabbas. I sin tur så leder det vidare till att tungmetaller, arsenik och olja sprids vidare till alger, plankton, kräftdjur och sedan till fiskar av alla slag. Många av vraken innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut allt eftersom vraken rostar sönder mer och mer. Oljeutsläpp i havsmiljö har länge varit ett stort problem för växt och djurliv och kan vara katastrofalt på både kort och lång sikt. Större utsläpp har dock blivit betydligt färre och det pågående arbetet med att minska oljeläckage har hittills varit mycket framgångsrikt.

Eventuella konsekvenser av oljeutsläpp

Om något av våra svenska hav drabbas av ett större utsläpp så riskerar vi att tappa värdefulla havsmiljöer för evigt. Utsläpp av olja kan orsaka skador på djur- och växtliv och även stora skador på stränder. Påverkan av ett utsläpp varierar beroende på vilken tid av året det är. Ett litet utsläpp kan vara hanterbart under en viss tid medan samma utsläpp vid en annan tid kan få stora konsekvenser. För sjöfåglar, fisk och däggdjur utgör alltid oljan en akut fara medan andra vattenlevande organismer som till exempel alger kan drabbas av mycket nedsatt tillväxt till följd av biologisk stress. Effekterna av ett oljeutsläpp är allvarliga men ganska kortvarigt. Effekterna varierar beroende på många faktorer till exempel vilken typ av olja som släppts ut, mängd, väder och årstider. Områdets känslighet och den typ av saneringsmetod som väljs är såklart också en betydande faktor. Den större del av den olja som hamnar på stranden eller i vattnet bryts oftast ned eller finfördelas efter några månader. De största och mest långvariga konsekvenserna syns främst på botten i syrefattigt sediment. Där kan oljerester ligga kvar i åratal och förhindra olika typer av bottendjur att kolonisera området.

Oljetransporterna och fartygstrafiken över Östersjön har ökat kraftfullt de senaste årtiondena. Det är en trend som förväntas hålla i sig även den kommande perioden. I takt med att trafik och transporter ökar, så ökar även riskerna för utsläpp i våra svenska vatten. Större oljeutsläpp är dock ovanligare nu än för några decennier sedan vilket beror på skärpta regler och bättre hantering av spilloljor i hamnar men framförallt på en utökad och mer grundläggande miljökontrollering av fartyg.