Trots att näringstillströmningen från land har minskat markant de senaste åren kvarstår problemet med övergödning i de grunda vikarna längs Östersjökusten. Man tror att anledningen till detta är en minskad förmåga hos bottnarna att binda fosfor. För att hitta en lösning på problemet undersöker man nu möjligheten att tillföra fosforbindande ämnen. Syrebrist i sedimenten hos de grunda vikarna är väldigt ovanligt och vattentillströmning från älvar, bäckar m.m. gör att det rörs om i botten regelbundet. Trots den goda vattentillströmningen och vattenutbytet så är fosforläckage från bottnarna ett stort problem då det orsakar övergödning. Man kan klart och tydligt se att bottnarna saknar tillräckligt med fosforbindande ämnen.

Aluminium, en vinnare på djupet

I projektet ”Levande Kust” som genomfördes somrarna 2012 och 2013 inom ramen för BalticSea2020 genomfördes en aluminiumbehandling av bottnarna i Björnöfjärden. Tanken med projektet var att undersöka om bottnarna skulle kunna börja binda fosfor igen. Efter att man börjat behandla de syrefria bottensedimenten med fosfor har resultaten varit lysande. Inte sedan 1950-talet har man fått så fina mätvärden. Undersökningarna visar dock att aluminium inte fungerar lika bra i de grunda vikarna där syrehalterna är högre. För att hitta alternativ till aluminium, undersöks andra ämnen som ersättning för att kunna binda fosfor i de grunda vikarna. I Östhammars kommun i Norduppland finns Granfjärden. Denna vik har valts ut eftersom den fyller de krav som ställs för en studie avseende fosforbindande ämnen i grund och syrerik miljö. Viken är grund och övergödd till följd av att bottensedimentet släpper mycket fosfor. Östhammars kommun har på senare tid kartlagt tillströmning av gödningsmedel och vidtagit åtgärder mot detta men på grund av att bottnarna släpper fosfor så kvarstår problemet med övergödning.

Järn som fosforbindare

På uppdrag av Östhammars kommun genomfördes under 2017 ett laboratorietest i mindre format. Testet visade att järn skulle kunna minska fosforläckaget från bottensedimentet lika effektiv som aluminium. Järn är även ett ämne som finns naturligt i bottensedimenten så annan påverkan på miljön undviks. Försöket kommer inte bara att undersöka funktionen hos järntillsatsen utan även hur den fungerar i förhållande till aluminiumklorid och märgel som var de ämnen som användes i Björnöfjärden. Projektet i Granfjärden kommer att använda sig av tio stycken så kallade inneslutare som är en begränsad yta i fjärden där man kan mäta på ett kontrollerat sätt. Man kan då även mäta effekter av de metoder man använt sig av. Man kommer här att använda sig av fyra olika preparat som undersöks i två inneslutningar vardera. De preparat man avser att använda är märgel, aluminiumklorid, järn i lös form och järn i granulatform. De två inneslutningarna där man inte använder något preparat kommer att vara helt naturella för att man ska kunna använda dem som referens. Mätningarna kommer ske löpande, varannan vecka, och utvärderas allt eftersom. När man i ett senare skede avslutar projektet kommer en slutgiltig utvärdering och rapport att skrivas. Man kommer här att presentera de rekommenderade åtgärder som projektet kommit fram till. Projektet startades 1 januari 2018 och pågår fram till 31 december 2018. Det leds av Naturvatten i Roslagen AB och finansieras av BalticSea2020 tillsammans med Östhammars kommun.