Minröjning i Östersjön

Att det finns oexploderade minor i Östersjön utgör idag ett av de stora miljöhoten i havet. Man kan lätt förstå de skador en mina kan göra om den sprängs, både precis i stunden men även fortsättningsvis då de skador den skapar orsakar en längre påfrestning på miljön. Under första- och andra världskriget lades det ut många minor i Östersjön. Anledningen till mineringarna var att hindra motsatta sidan, fienden, att röra sig i vissa områden. Såväl Sverige som Ryssland, Tyskland och de allierade styrkorna har lagt ut dessa minor. Under de båda världskrigen fälldes ca 165 000 minor totalt av alla parter tillsammans. Många av dessa röjdes i anslutning till kriget men många av dem sjönk eller drev i väg med strömmarna. Man uppskattar att det finns ungefär 40 000 oexploderade minor i Östersjön i dagsläget.

Lokalisering och röjning av minor

För att lokalisera minorna analyseras gammalt arkivmaterial. I detta kan man utläsa om syftena med de utlagda minlinjerna. Det är av stor vikt för utredningsarbetet om mineringen var till för att hindra krigsfartyg eller för att förhindra handelsutbyte mellan länderna. När man vet på ett ungefär var man skall leta så ges order till minröjningsfartygen att åka till området. När man väl kommer fram så använder man sig av teknisk utrustning. Det är högfrekventa sonarer som kan upptäcka små föremål på botten. När man fått ett eko som liknar en mina använder man sig av en fjärrstyrd undervattensfarkost med kamera. På detta sätt kan man fastställa om man hittat en mina, ett minankare eller kanske bara en sten. Röjningen av minan utförs av en så kallad röjdykare. Röjdykaren är en lätt dykare som har till huvuduppgift att röja minor och andra undervattenshinder som kan finnas. Röjdykaren dyker ner och placerar en fjärrutlöst laddning på eller bredvid minan och sprängs sedan. Att bli röjdykare är mycket krävande och ställer höga krav på personen, både fysiskt och psykiskt. Det är av mycket stor vikt att den som jobbar som röjdykare tränar regelbundet och håller kropp och sinne i trim. Röjdykarna utbildas hos Försvarsmakten i Skredsvik på västkusten.

Minfält utanför Gotland

Ett av de största minfälten som vi idag känner till ligger utanför Gotland, nordost om Östergarn. Det är ett tyskt minfält sedan det första världskriget. Tyskarna lade då ut ett minfält som bestod av ca 700 minor. I samband med bärgningen av den nedskjutna DC3:an utanför Gotska Sandön hittades 53 av 116 tyska minor. Minorna var av mycket bra kvalitet eftersom de var gjorda i aluminium.  Man har även konstaterat att det drivit minor till Gotland från Baltikum.

Furusundsleden

Under 2017 genomfördes en ganska stor minröjningsoperation kring fyren Tjärven som ligger vid Furusundsleden. Det var fem minröjningsfartyg som letade efter de över 1000 minor som ryssarna fällde där under det första världskriget. 65 av dessa minor är i dagsläget identifierade och 8 stycken är sprängda av röjdykare. Det är tyvärr ett mycket svårsökt område med kuperade djup och olika typer av botten som minorna sjunkit ned i. Minorna har en sprängkraft på mellan 100 och 600kg sprängämnen. De har legat där i över 100 år och utgör ingen större fara men man kan inte utesluta risker vid undervattensarbete eller fiske. Det finns viss risk att minorna lossnar från sina förtöjningar och flyter in mot kusten och längre in i skärgården.

Minorna är idag ett miljöproblem men med det arbete som görs kan man minimera risker och miljöförstörelse.

Comments are closed.