Dagens samhälle tillverkar och använder sig av allt mer syntetiska kemikalier. Detta utgör ett allt större hot mot havsmiljön och det kräver påhittiga och kreativa lösningar för att komma till bukt med problemet. Nya typer av vattenreningstekniker kan ge stora effekter när det gäller att minska skador på hav och miljö och att minska utsläppen. Idag använder vi så mycket syntetiska kemikalier som vi aldrig gjort tidigare och hela tiden tillverkas nya substanser för nytillkomna användningsområden. Sedan trettiotalet så har produktionen av dessa kemikalier ökat från en miljon ton till nästan 400 miljoner ton per år.

Ökningen har främst skett när det gäller kemikalier i läkemedels- bekämpningsmedels- och plastindustrin. Idag finns det syntetiska kemikalier i alla tillverkningsprocesser.  Den här utvecklingen har skapat ett stort utvecklingsbehov när det gäller att bekämpa det hela och en teknik som är på framfart är vattenrening som förhoppningsvis kommer vara till stor nytta. Förr var det enkelt att spåra utsläpp när det var stora mängder från få punkter medan det idag är svårare då utsläppen är små men betydligt fler utsläppspunkter.

Hur kommer vi framåt?

För att komma tillrätta med problematiken så finns det många grundfaktorer att ta hänsyn till. Bland annat är det viktigt att skapa juridiska incitament. Det finns krav på olika typer av reningseffektivitet och dessa måste följas upp och utvecklas. Man måste se till att skapa plats för pilotstudier och tillföra ekonomiska medel för utveckling av reningsverk. Framförallt där det finns en vilja att utvecklas utöver de juridiska krav som ställs. Man måste vidare öka på och skapa möjligheter för vidare forskning, i huvudsak när det gäller reningsverkens utsläpp från tätbebyggelse.

Kemikaliernas väg till havet

Det finns olika vägar för kemikalier att ta sig ut i exempelvis Östersjön. Genom nedfall, floder eller direktutsläpp till havs eller från kust. Men naturligtvis även vattenutsläpp från reningsverk. Många av de så kallade mikroföreningarna kommer ut i vattnet när vi tvättar kläder, sköljer av hygienartiklar eller via toaletten när läkemedel passerat genom våra kroppar. Reningsverken i anslutning till tätbebyggda områden är därför mycket viktiga uppsamlingsplatser för kemikalier och via dessa så riskerar mängder av mikroföreningar att rinna ut i havet. De konventionella reningsverk som vi har idag har väldigt svårt att rena bort dessa föreningar. Mest besvär skapar de vattenlösliga läkemedlen som inte är biologiskt nedbrytbara. Genom att uppgradera reningsverken med avancerad och ny reningsteknik kan man minska utsläppen av såväl kemikalier som mikroföreningar.

Minska belastningen i kustnära områden

Det finns drygt 600 reningsverk längs Östersjökusten. Av dessa så tar 45 anläggningar emot avfall och avfallsvatten från ungefär 70 procent av de människor som bor längs kusten. Om man gör kraftfulla förbättringar av dessa 45 anläggningar skulle man nå en väldigt stor effekt. Om man skulle uppgradera dessa reningsverk med möjlighet att rensa bort 70% av mikroföreningarna i utsläppsvattnet skulle det på sikt innebära en halvering av de utsläpp som pågår dagligen. Den åtgärden skulle innebära att halterna av mikroföreningar i Östersjön skulle minska drastiskt och den känsliga havsmiljön skulle få ett klart förbättrat skydd. Att göra en generell minskning av belastningen från mikroföreningar i Östersjön kan räknas som en proaktiv åtgärd för att på sikt minska riskerna för mycket allvarliga miljöskador. Att lägga vikt vid att rena utsläppsvattnet från mikroföreningar skulle vara en direkt konkret åtgärd för att vända trenden i den förorenade Östersjön.